| |
Olika papperstyper har olika egenskaper, Tumba och Klippan pappersbruk var två leverantörer till frimärkstillverkningen.
På riksbankens pappersbruk i Tumba framställdes frimärkspappret under helt betryggande säkerhetsförhållanden i s.k. helark, dimensionerade för två frimärkskartor om 10x10 frimärken jämte behövliga marginaler. I dessa marginaler fanns särskilda vattenmärken som hade till uppgift att underlätta en effektiv kontroll gentemot frimärksframställaren som fick kvittera ut helarken och sedan redovisa antalet framställda frimärken.
Under perioden från 1855 och fram till 1886 användes endast handgjort papper. Helarken var försedda med marginalvattenmärken av tre typer:
Typ I) 1855-1872 - visa typ I
Typ II) 1872-1880 - visa typ II
Typ III) 1880-1886 - visa typ III
Observera att även om F50 - F51, Påtryck Ringtyp, utgavs 1889 med kronornament i marginalen beror detta på att påtrycket trycktes på F32 / F34 som har utgivningsdag innan 1886.
Även halvark (karta) levererades av pappersbruket i Tumba.
Papprets tjocklek kan delas upp i tre huvudkategorier:
- Tunt papper (< 0,06 mm)
- Medeltjock papper (0,06 - 0,09 mm)
- Tjockt papper (>= 0,09 mm)
Tjockt papper (0,12 mm) brukar även benämnas kartongpapper. Handgjort papper kan ha varierande tjocklek medans maskintillverkat papper har en jämnare kvalitet och att det alltid har samma tjocklek, i varje fall inom samma leverans.
Vid papperstillverkningen beräknar man och kontrollerar papperstjockleken genom vägning. Vanligt förekommande pappersvikt är 60- eller 70-grams papper och avser då vikten per kvadratmeter.
För att mäta papprets tjocklek använder man en mikrometer, ett mycket känsligt instrument som kommer visa olika tjocklekar beroende på om man mäter över den tryckta märkesbilden eller i kanten vid tandningen.
A-papper användes 1919-1933 och var ett svagt gråaktigt papper utan vattenmärke.
B-papper infördes 1911 och användes under 1910-talet. Böjer man ett frimärke tryckt på B-papper över fingret med baksidan utåt och betraktar ytan i snett infallande ljus ter sig ytan filtartad, porös och tämligen matt. B-papper har med jämna mellanrum vattenmärket KUNGL POSTVERKET men är inte synligt på samtliga frimärken.
C-papper användes under 1910-talet för frimärken av typen Lilla Riksvapnet. Ytan påminner om B-papper men ter sig genom något starkare glättning oftast mindre matt. Pappersfibrerna tycks, här och var, glänsa vid sned belysning. C-papper kan dels ha vattenmärke med våglinjer och dels med KPV.
Både C och B papper är maskingjorda från Klippans pappersbruk.
Från 1934 tillverkades ett helt vitt papper utan vattenmärke, detta kallades för D-papper.
Hårt papper utan vattenmärke med svagt gulaktigt eller svagt grönaktigt grå toning, mer eller mindre genomlysande och med mer eller mindre utpräglad viramarkering.
A1
Svagt rosa tonat, tjockare papper (70g/kvm), ej genomlysande och med svag viramarkering.
A2
Svagt rosa tonat, tunnare papper (60g/kvm), starkt genomlysande och med tydlig viramarkering.
A3
Rent vitt papper, genomlysande med viramarkering (60g/kvm).
Agry
Gulaktigt papper med ingen eller svag viramarkering (70g/kvm).
Agrg
Grönaktigt papper med tydlig viramarkering (70g/kvm).
Mjukt poröst papper utan vattenmärke eller med delar av vattenmärket KUNGL POSTVERKET, genomlysande med filtartad konsistens.
B-papprets namn är lätt att komma ihåg om man tänker att "B" betyder "bokstäver" som i KUNGL POSTVERKET.
BZ
B-papper med delar av KPV.
Ett poröst, genomlysande papper med vattenmärke våglinjer och i vissa fall med delar av KUNGL POSTVERKET.
\ = VM våglinjer från övre vänstra till nedre högra hörnet
/ = VM våglinjer från övre högra till nedre vänstra hörnet
CC
Vattenmärke våglinjer åt vänster sett från frimärkets baksida ( \ )
CZ
Samma som cc (\) men också med KPV.
CX
Vattenmärke våglinjer åt höger sett från frimärkets baksida ( / )
CXZ
Samma som cx (/) men också med KPV.
Ett papper utan vattenmärke, mjukt och rent vitt, starkt genomlysande med tydlig viramarkering.
Ett vitt papper med vattenmärke krona.
Kv-papper
Ett vitt papper med vattenmärke krona.
Kg-papper
Ett gulaktigt papper med vattenmärke krona.
Granska frimärkets marginal mot ljuset. Eventuell viramarkering framträder då som små vita/mörka regelbundna (någorlunda) punkter. Större pappersyta t.ex. hela marginaler underlättar okulärbesiktningen.
Samtliga helark med vattenmärke krona är tryckta på K-papper. K-papper finns i varianten Kg-papper som har en gulaktig färg och Kv-papper som är vitt. Det är också vanligt förekommande att arkramen även innehåller vattenmärke KUNGL POSTVERKET (KPV).
Under 1910-talet förekom hos medaljongmärkena först vattenmärke krona, sedan vattenmärke KUNGL POSTVERKET i marginalerna samt till sist, i två rader på varje ark och i regel på så sätt att frimärkena i två eller fyra horisontella rader i arket uppvisade delar av vattenmärket. Detta vattenmärke kunde förekomma i fyra olika lägen, se bild till höger.
På andra tidigare frimärken t.ex. Oscar II är KPV tryckt med KONGL POSTVERKET, detta ersätts senare med KUNGL POSTVERKET.
|