| |
Är din karta en vänster- eller högerkarta?
 /Historia/historia-vh-karta
Pappret till vapenmärkena som levererades av Tumba pappersbruk var ett vitt handgjort papper med bl.a. kronornament i kartornas alla fyra hörn. Ett helark var ett ark med 2x100 frimärken, efter tryckning delades arket till två kartor.
I litteraturen benämns halvark lite olika men enligt cirkulär 73 från 1947 kan man läsa:
...Generalpoststyrelsen har fördenskull bestämt, att hos frimärksförrådet rekvirerade frimärken i nämnda valörer hädanefter skola expedieras i kartor till så stor del, att kartfrimärkena bliva förbrukade på relativt kort tid.
OBS! Vänster- eller högerkarta blir egentligen bara aktuellt i de fall helarket trycktes med märkesbilderna åt samma håll, det blir därför viktigt att känna till hur trycket genomfördes och hur tryckplåtarna var monterade. Tryck genomförda med motsatt ställning på märkesbilderna blir vänster- eller högerkarta beroende på hur du vrider helarket. I dessa fall kan det vara mer aktuellt att ta reda på från vilken plåt kartan kommer ifrån och då måste man bl.a studera grundtypsfel. Det finns också kartor som trycktes på enkelark och då uteblir också begreppet vänster- eller högerkarta.
 Exempelbilden är ett fotomontage av 2x F50.
Studerar man kartor av handgjort papper ser man någorlunda tydligt att kartan kan ha upp till tre kanter där pappersfibrerna sticker ut. Endast på en vänster- eller högerkant är de i princip helt borta. Kanter med utstickande pappersfibrer tenderar också att vara något ojämna. Den vänster- eller högerkant som avviker har ofta längre sträckor med raka snitt som uppkommit vid delning av arket och det är denna kant som kan avslöja hur vida en karta med handgjort papper är en vänster- eller högerkarta.
Bilden visar ett exempel på en högerkarta av F10, högerkartan har en högerkant med utstickande pappersfiber med en oskarp kantlinje i jämförelse med blockets skarpa nederkant. I bilden kan man också ana kartans kronornament som finns placerat i hörnet samt nederkantens vattenmärke i form av två parallella streck.
Den övre bilden visar F14b med en skarp högerkant, detta kan vara ett exempel på en vänsterkarta. Nederkanten visar skillnaden mellan skarp och oskarp kant.
Den nedre bilden visar F39a med en oskarp vänsterkant men eftersom F39 trycktes i enkelark går det inte att att definiera vänster- eller högerkarta. Den klippta hörnkanten visar skillnaden mellan skap och oskarp kant.
Kartor av maskingjort papper och arktandning kan vara svåra att bedöma hur vida de är en vänster- eller högerkarta. Pappersfibrer och ojämna kanter förekommer inte på samma sätt som hos handgjort papper. Bilden visar en snedskuren Oscar II karta, problematiken med koppartrycksmärkena är att de trycktes i par där en tryckplåt var rättvänd och den andra var upp & ner. Det är därför svårt att definiera vänster- eller högerkarta.
Man kan studera hur gummeringen applicerats som i exemplet nedan, en vänsterkarta? Gummeringen fortsätter över på nästa karta men har inte samma noggranna applicering på vänsterkanten (sett från framsidan). Kartan är av 1 öre Siffertyp och tryckplåten består av 2x 100 märken, trycket genomfördes med boktryck och precis som med Oscar II kartan är det svårt att avgöra vänster- eller högerkarta eftersom tryckplåtarna var monterade i motsatt förhållande.
Att gummeringen fortsätter över till nästa karta stärker teorin om att ordningsföljden vid tillverkningen av arktandade kartor var:
a) Tryck genomfördes på helark
b) Torktid
c) Gummering genomfördes på helark
d) Torktid
e) Helark delades till karta
f) Arktandning genomfördes på karta
Matningsavtryck förekommer på samtliga kamtandade kartor, men endast i höger eller vänster marginal. I de fall en plåtsiffra finns tryckt på kartan befinner sig matningsavtrycken alltid på motsatt sida i förhållande till plåtsiffran.
På liknande sätt som vid arktandning "nålades" helarken i ramar med hjälp av riktkorsen, därefter fästes klämmor i de båda sidmarginalerna. Klämmornas uppgift var att hjälpa till med att mata fram arket så att kamperforeringen kunde genomföras. Det är efter dessa klämmor som matningsavtrycken uppkommer på samtliga kamtandade kartor.
Om man studerar hur vida kartornas sidmarginaler har spår efter matningsavtryck, stödjer detta teorin om att arktandade kartor perforerades i halvark medans kamtandade kartor perforerades i helark.
a) Tryck genomfördes på helark
b) Torktid
c) Gummering genomfördes på helark
d) Torktid
e) Kamtandning genomfördes på helark
f) Helark delades till karta
På kamtandade kartor har alltid endast en sidmarginal spår av matningsavtryck, detta faktum avslöjar hur vida kartan är en vänster eller höger karta under förutsättning att trycket genomfördes i ställning S.
|